Anslut med SSH till adressen sklaffkom.se och ange “konto” som användarnamn och “konto” som lösenord. Du kan då ansöka om konto.

Om du gör detta från terminalprogrammet i exempelvis Windows eller macOS skriver du följande:

ssh konto@sklaffkom.se och anger därefter lösenordet konto. Använder du en SSH-klient som exempelvis PuTTY kan du ange både login och lösenord. Notera: du kan få en fråga om att godkänna en nyckel, svara bara “ja” på denna - detta är inget farligt utan SSH-klienten som vill veta om du tycker nyckeln är okej.

Det är fyra uppgifter du behöver ange när du ansöker:

1. Önskat inloggningsnamn. Detta kan vara ditt förnamn, eller ett smeknamn. Det inloggningsnamn du väljer blir också din e-postadress hos Sklaffkom, så om du exempelvis väljer “olle” som inloggningsnamn blir din e-postadress “olle@sklaffkom.se”.
2. Ditt verkliga för- och efternamn. Vi tillåter inte pseudonymer på Sklaffkom.
3. Önskat lösenord. Uppger du inget här så kommer vi generera ett lösenord åt dig. Försök att inte ange “1234” eller liknande lösenord, de kommer vi inte tillåta.
4. Din e-postadress. Detta så vi kan kontakta dig och meddela att kontot är skapat.

Utan dessa fyra uppgifter kan du inte bli medlem i Sklaffkom. Ett medlemsskap i Sklaffkom kostar ingenting.

När du blivit medlem och fått en bekräftelse via e-post att ditt konto är klart ansluter du dig med ssh till Sklaffkom. Om du valde användarnamnet “Olle” så loggar du in med ssh olle@sklaffkom.se och anger det lösenord du tidigare valt när du ansökte om ditt konto.

Vanliga frågor

1. “Mina svenska tecken ser konstiga ut! "

Det vanligaste är att du behöver aktivera UTF-8 i Sklaffkom och i ditt terminalprogram.

2. “Kan jag inte ansluta via Telnet istället? "

Telnet känns inget vidare år 2025 så vi har valt att inte erbjuda det.

3. “Kan jag läsa och skriva e-post hos Sklaffkom via Outlook eller annan e-postklient?”

Nej. E-post är en del av den tjänst som Sklaffkom erbjuder och den skall också avnjutas i Sklaffkom.

4. “Kan jag läsa och skriva news hos Sklaffkom via Thunderbird eller annan nntp-klient?”

Nej. News är en del av den tjänst som Sklaffkom erbjuder och den skall också avnjutas i Sklaffkom.

Frågor? Skicka e-post till joakim@sklaffkom.se.

Välkommen!

Nethack? Ja tack!

Nethack är ett klassiskt spel skapat 1987 av Mike Stephenson. Spelaren ska ta sig genom olika underjordiska nivåer och leta efter Yendors Amulett. Spelet består av ca 50 nivåer där de flesta är slumpgenererade. Varje nivå innehåller monster, vapen, magiska föremål och mycket annat.

Nethack är fortfarande(!) under utveckling. Som Sklaffkom ungefär. Du kan läsa mer om Nethack hos Wikipedia.

Vill du spela Nethack i Sklaffkom skriver du kommandot nethack.

“You are standing in an open field west of a white house…”

Zork började sitt liv 1977 på en PDP-10-dator och döptes efter en tradition från MIT där alla oavslutade program fick just namnet “Zork”. Spelet bytte senare namn till “Dungeon” men när det skulle släppas på marknaden år 1980 så fick det byta namn igen för att undvika bråk med skaparna av rollspelet Dungeons and Dragons. Personerna bakom Zork bildade senare företaget Infocom och hade en rad stora framgångar med så-kallade text-baserade spel, det vill säga där text berättar historien istället för flashig grafik.

Oerhört retro, således.

På Sklaffkom har vi nu gjort det möjligt att spela de tre första spelen i Zork-familjen:

• Zork I: The Great Underground Empire
• Zork II: The Wizard of Frobozz
• Zork III: The Dungeon Master

För att spela Zork på Sklaffkom skriver du kommandot zork och som svar får du en lista över de spel som är tillgängliga. Du får då följande svar:

(Läsa) nästa text -> zork

Följande infocom-spel finns för närvarande :

Zork 1
Zork 2
Zork 3

För att spela, ge kommandot Zork <nr>.

För att exempelvis spela Zork 1 skriver du således zork 1 och sedan startas spelet.

Usenet

Tänk dig ett Facebook som består av text. Ett Facebook som inte spårar dig, som inte försöker göra dumma saker med din dator eller telefon. Vi skulle gärna också säga att du kan tänka dig ett Facebook där folk inte bråkar hela tiden och där det inte är reklam överallt, men riktigt så är det inte alltid i Usenet. Annars är Usenet ungefär precis just så: ingen spårar dig, ingen försöker göra dumma saker med din dator eller telefon, och jo - det finns reklam på Usenet men det är precis som med annan spam som man får via e-posten ibland: det förekommer men inte så ofta.

Bråkas kan det däremot göras i en och annan newsgrupp, som dessa forum heter, men för det mesta är folk trevliga mot varandra. På Sklaffkom har vi valt ut ett antal newsgrupper där det inte bråkas så ofta. Som medlem kan du läsa och skriva hur mycket du vill i dessa newsgrupper. Saknar du någon kan du alltid be oss lägga in den åt dig.

Sveriges coolaste e-postadress

Jajjemen! Hur många känner du som har en e-postadress i domänen sklaffkom.se? När du ansöker om ett konto väljer du ett inloggningsnamn - detta inloggningsnamn blir också din e-postadress i Sklaffkom! Så länge inte inloggningsnamnet är upptaget av en annan medlem eller är lite väl obcent så kan du få vilket inloggningsnamn som helst.

Vi kör på FreeBSD

Även om Sklaffkom numera fungerar lika bra på Linux så har vi valt att hålla fast vid traditionen och köra systemet på FreeBSD. Det är inte utan sina utmaningar, givetvis, men ska det vara rätt så ska det vara rätt då Sklaffkom under sin glanstid som BBS-system för Söderkom kördes på NetBSD, en kusin till FreeBSD.

PS: saknar du också User Friendly? Du kan läsa samtliga här! DS.

Redan i mitten på 70-talet började de så kallade KOM-systemen dyka upp inom den akademiska världen i Sverige. Ungefär samtidigt började de första BBS-systemen dyka upp i USA där CBBS räknas som det första BBS-systemet. Under 80-talet började BBS:erna bli populära i Sverige. Det fanns då flera olika “läger”, där det fanns de som tyckte att Fidonet och menybaserade BBS-system som Remote Access och Telegard var något att hänga i julgranen.

Sen fanns det en uppsjö av BBS:er för de som gillade att ägna sig åt piratkopiering av mjukvara som använde programvaror som AmiExpress eller dess kortlivade motsvarighet, PcExpress.

Och sen fanns de” KOMpatibla” BBS:erna. Baserade på BBS-system som MikroKOM, H-Kom, TPCS, NiKom och flera andra kördes de på allt från Amiga-datorer till PC-datorer med ett eller ett par anslutna modem.
Samtidigt som KOM i olika former fortfarande var en intern angelägenhet för den akademiska världen (där systemen kallades för just KOM och inte BBS:er) hade ett system vid namn CompuText utvecklats och kördes dels på en BBS med samma namn (se nedan) och även på minst ett par dataföreningar i Sverige, bland annat Södertälje Dataförening (SDF).

Computext försvinner

Anledningen till det var så bråttom med att utveckla SklaffKOM var att dess föregångare, CompuText, plötsligt lades ned.
Varför CompuText (CT även kallat) lades ned är en lång historia men till saken hörde att BBS:en kördes på ett VMS-system hos ett företag i Kungens Kurva, strax söder om Stockholm. Med upp till nio ingående telefonlinjer med tillhörande modem var Computext en rejäl kommunikationsplattform som dessutom kostade pengar varje månad för användarna. Hastigt och en aning olustigt gick företaget som ägde stordatorn som CT kördes på i konkurs.

För att inte konkursförvaltaren skulle kunna lägga vantarna på innehållet i CT placerades enligt legenden ett större antal välriktade sparkar mot hårddisken i stordatorn och vips så var Computexts saga all.

Från MikroKOM till SklaffKOM

Efter att Carl Sundboms dåvarande BBS Chaos drabbats av en hårddiskkrasch i slutet på 80-talet eller början på 90-talet och Computext samtidigt tvingades stänga satte arbetet igång med att utveckla ett nytt BBS-system som inte krävde en stordator utan istället kunde köras på en modern PC-dator. Anledningarna till att utveckla något helt nytt var flera – inget av dåtidens gratis KOM-system för DOS-baserade datorer klarade av att hantera flera samtidiga användare, och det fanns heller inget BBS-system skrivet för Unix.

Det enda alternativet som klarade flera samtidiga användare hette The Common Link (TCL) som dessutom kostade pengar och inte riktigt hade “rätt” känsla. TCL och Sklaffkoms vägar skulle korsas några år senare när BBS:en Common, som drevs av Ulf Hedlund som också skrev TCL, bytte system till SklaffKOM och Common bytte namn till Sklommon. Sju år senare bytte Common system igen, denna gång till OpenKOM.

Att börja använda ett Amiga-baserat system som exempelvis NiKom som ersättare till Computext var uteslutet av många anledningar. De BBS-törstande stockholmarna krävde ett snabbt resultat så under ett par helger i slutet på 1992 skrevs den första versionen av Sklaffkom till tonerna av britpop och lukten av kaffe, Coca-Cola och pizza. Då var det Torbjörn Bååth, Peter Forsberg, Peter Lindberg, Odd Petersson och Carl Sundbom som satt och hackade under ett par intensiva helger. Senare gjordes också tillägg av Daniel Grönjord och Olof Runborg.

Det enda målet var att så snabbt som möjligt få fram något som fungerade tillräckligt bra – därav namnet. SklaffKOM skrevs i C och innehöll de klassiska variablerna “haffo”, “baffo” och “thisispeters_blodpudding”.

Det var aldrig tänkt att SklaffKOM fortfarande användas många år efteråt av BBS:en SöderKOM. Hela tanken med SklaffKOM var att det skulle leva ett år eller två tills en ordentlig ersättare till det riktigt stabila Computext hade utvecklats. Under åren drabbades SöderKOM av åtskilliga hårddiskkrascher och andra problem av teknisk natur varför Harald Fragner, Mikael Kjellström och Carl Krig skrev ett nytt system kallat EasyKOM som SöderKOM använder än idag.

Även om SklaffKOM inte alls var tänkt att leva så länge som det gjorde så var och är det imponerande hur portabelt och långlivat programmet är. Det utvecklades under SunOS 5.x, kördes på Interactive Unix och har senare porterats till åtminstone Linux och FreeBSD, det senare den plattform som rekommenderas för alla som vill köra SklaffKOM idag.

Ett sådant val var att utveckla Sklaffkom på ett Unixbaserat operativsystem, närmare bestämt SunOS och senare NetBSD. Ett annat val som varit helt avgörande för att göra Sklaffkom så pass portabelt till olika Unix-liknande operativsystem var att skriva det hela i programmeringsspråket C.

Allt detta gav Sklaffkom flera fördelar i form av med i de flesta fall små modifieringar av källkoden kunna köras på allt från dåtidens operativsystem, exempelvis Solaris eller NetBSD, till dagens dito i form av macOS, Linux och FreeBSD och allt detta på arkitekturer som Sparc, x86 eller Arm. Detta har i sin tur gjort att Sklaffkom har kunnat “återuppväckas” från de döda, anpassas till moderna operativsystem och fortfarande kunna användas tillsammans med annan teknik som SSH, som ännu inte var uppfunnet när Sklaffkom utvecklades, till äldre standarder som e-post via SMTP-protokollet och diskussionsgrupper via news-protokollet.

Sklaffkom slutar aldrig riktigt att utvecklas vidare. Diskussioner om vidareutveckling, buggfixar eller annat förs antingen inne i BBS:en i mötet Sklaffkom eller på Codeberg där den aktuella källkoden också finns.

Aktuell dokumentation, som ständigt förbättras och utvecklas i takt med att vi lär oss mer om Sklaffkom, finns här. Precis som med källkoden till Sklaffkom tar vi tacksamt emot tips, korrigeringar och förslag gällande dokumentationen.

Sklaffkom körs i denna inkarnation på ett operativsystem vid namn FreeBSD. Denna server körs i sin tur i en virtuell driftmiljö som drivs med Proxmox VE, en virtualiseringsplattform som körs ovan på Debian Linux.

Sklaffkom och denna tillhörande webbsida använder utöver FreeBSD en rad olika programvaror för att fungera. Här är ett urval:

Inn, Postfix, OpenSSH, Nginx, Haproxy, OPNSense, Proxmox Virtual Environment, Nethack, Proxmox Mail Gateway, med mera.